S

Linbanan Komlösa-Fristad

Komlösa är en liten by belägen ca 4 km NO om samhället Fristad I Västergötland. Orten är nämnd från 1300-talet, men här har varit bosättningar I flera tusen år. Den största händelsen I Komlösas historia är troligen torvbrytningen på Landtmossen under första världskriget.

Bakgrunden var att de stora industrierna I Borås inte fick tillgång till brännkol för att driva sina fabriker. Man började istället btyta bränntorv på Landtmossen. En förgrundsfigur I detta sammanhang var Disp. Hermann Roscher. Exakt tidpunkt för starten av brytningen har inte gått att fastställa men troligt är att den började omkring 1915. Behovet av bränntorv var dock betydligt större än den mängd man fick fram genom att köra med häst och vagn respektive häst och släde. Detta resulterade I att man inköpte en lastbil med järnhjul, men den tidens komlösaväg var inte vad den är I dag. Man beslöt sig I stället för att invester I en linbana från mossen ner till Fristad. En sträcka på 5,4 km

Det är uppenbart att det är ca 30 år för sent för att kunna dockumentera denna händelse. Det finns I dag ingen I livet att fråga som var med.. Men för att göra det bästa möjliga har vi på Vagnsmuseet tagit på oss att göra det som går.  Projektet har pågått sedan år 2002 och stöds av E.U. och Leader+ och I projektet ingår bland annat att vi bygger upp ett nytt museum på den äldsta kända gården I Komlösa d.v.s. Backa som första gången nämns skriftligt på 1530 talet.

Nedan ett av de få foton som finns bevarade, och som visar tre arbetare vid det hjul som drev linbanan.                             

INVIGNINGEN

Skedde helt planenligt den 20 maj 2006 I närvaro av 100 talet inbjudna gäster. Efter det att föreningens ordförande Sten Björkman hälsat gästerna välkommna och kort presenterat projektet så talade Annika Andersson från Leader+ om deras och EU:s engagemang I projektet. Därefter talade Karl-Hugo Fogelberg om Ryttarens torvmuseum och om torvens betydelse genom tiderna. Avslutningsvis talade Riksdagsman Ulf Sjösten och avslutade med att lägga I en guldtia I myntinkastet och startade på så vis alla rörliga delar på Landtmossen.Gästerna bjöds sedan på en enklare buffe och en visning av vagnsmuseet.

Ovan talar ordföranden Sten Björkman vid invigningen.

Nedan Annika Andersson från Leader+

Ovan Karl-Hugo Fogelberg Ryttarens Torvmuseum.

Nedan Riksdagsman Ulf Sjösten

Här kommer även lite övriga bilder från invigningen

Ovan: kraftstationen byggd av Jörgen Klasson

Nedan: Fristads Stationssamhälle byggnaderna av Lasse Manskog

Nedan: Torvladan på mossen byggd av Sune Widar

Vi försöker även hitta så mycket som möjligt av de maskiner och redskap som användes på mossen under tiden 1916-1921

Nedan något av det vi återfunnit.

.

På bilden ovan lastar vi av det återfunna Warrantloket som gick på mossen

detta bygdes om till eldrift omkring 1929 varefter det tjänstgjorde på Sjötofta tråddrageri I 30 år

Ovan det O&K lok vi fått som gåva av Hasselfors detta lok är nu renoverat och körbart men gick aldrig på Landtmossen

Ovan det Warant underredet som vi lånat från Frövi varefter vi blästrat och målat det.

Om detta är det andra av de två Warrantloken som gått på mossen är oklart, men ett Warrantunderrede är det förvisso.

När David I Vänga fick reda på vårat projekt så skänkte han den enda kända bevarade torvvagnen som gått på mossen,

denna köptes In av Davids far troligtvis på en auktion som enligt sägen skall ha varit 1925

När tid och krafter infinner sig skall vi även lägga ut räls för att kunna köra folk med lok och vagnar

 för detta har jag tänkt mig ta 10 kr per person och sålunda på sikt kunna bli miljonär.

Museet öppet efter bokning på tel: 033-265056

Välkommna

©Samtliga rättigheter tillfaller Vagnshistoriska Museet.

info@vagnsmuseet.com